Invandring till Sverige
Invandringen från Turkiet till Sverige kan indelas i tre stadier. Den massiva arbetskraftsinvandringen som inleddes i början av 1960-talet utgör det första skedet. Denna invandring var en följd av arbetslösheten i Turkiet och den svenska industrins erbjudande av arbetstillfällen och rekrytering av arbetskraft. Det var framförallt yngre män utan familjer som kom till Sverige i syfte att arbeta i Sverige och spara ihop pengar för att sedan återvända till Turkiet. Så blev det dock inte. Mot slutet av 1960-talet avstannade arbetskraftsinvandringen. I oron att mista sina rättigheter i Sverige valde de åtskilliga turkiska invandrare som nu hade sparat tillräckliga pengar stanna i Sverige. Senare återförenades familjemedlemmar i Sverige.

Ã…r 1975 inleddes ett nytt skede genom den massiva invandringen av kristna grupper, d.v.s. assyrier och syrianer.

Under 1970-talet infördes med anledning av den kraftiga invandringen visumtvång för turkiska medborgare.

Efter militärkuppen 1980 har det åter skett en viss flyktinginvandring av turkiska medborgare, huvudsakligen fackföreningsfolk, politiker och aktivister tillhörande olika etniska grupper.

Turkar i Sverige
Det är av olika anledningar ganska svårt att ange exakta siffror om hur många turkar som kan finnas i Sverige. Man kan dock i enlighet med våra föreningars medlemssiffror och andra statliga källor uppskatta att det kan finnas ca 40 000 personer som identifierar sig som turkar i Sverige. Å andra sidan kan det finnas upp till ca 100 000 personer som kommer från Turkiet eller muslimska eller turkspråktalande folk från förra osmanska riket då man även räknar in kurder, syrianer, bulgarturkar, azerbajdzjaner, makedoniska osmaner, irakiska turkmener, bosniska osmaner, zazafolket, tatarer, pomaker och gagauzer.

Bosättningsområden
De etniska turkarna är huvudsakligen bosatta i de tre storstadsregionerna

Stockholm (Rinkeby, Tensta, Alby), Göteborg (Biskops Gården, Hisinge) och Malmö (Rosengård). Dessutom finns det primärbosättningar i Norrköping, Katrineholm, Eskilstuna, Uppsala och Märsta.

Turkiska Riksförbundets historia
Den turkiska föreningsverksamheten kom i gång vid mitten av 1970-talet. Den första turkiska föreningen bildades 1972. Därefter ökade antalet föreningar snabbt runt om i landet. Under 1975 och 1976 strävade dessa föreningar efter att samordna sin verksamhet för att stärka medlemmarnas ställning i samhället. Som ett resultat av detta bildades två olika riksorganisationer.

En del turkiska föreningar, t ex de i Lund, Norrköping och Helsingborg, var ansluta till Turkiska Arbetarnas Riksförbund. Det andra riksomfattande förbundet var Turkiska Föreningarnas Riksförbund som bildades. Detta riksförbund hade lokalföreningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Genom en sammanslagning av dessa två riksförbund grundades år 1979 Turkiska Riksförbundet som numera organiserar 24 medlemsorganisationer ute i landet med ca 12 000 anslutna medlemmar.

Riksförbundets medlemsföreningar ligger i Stockholm, Malmö, Göteborg, Lund, Gävle, Flen och Katrineholm.

De turkiska lokalföreningarna bedriver på många håll en ambitiös fritidsverksamhet, kvinnoföreningar samt barn- och ungdomsorganisationer. Några av lokalföreningarna har en medveten utåtriktad verksamhet i syfte att skapa förståelse för turkisk kultur bland svenskarna. Detta gör man bland annat genom att anordna kulturafton och seminarier till vilka man inbjuder allmänheten.